Lusten övervinner allt, en berättelse om Polhems liv

Lusten övervinner allt – en berättelse om Polhems liv

Christopher Polhem var namnet. Född här på ön, 1661. Mor hette Christina Schening och far hette Wulf Polhammar. Far var garvare och beredde skinn till läder. Hans intresse för vattenkraft smittade av sig på mig. Tyvärr dog han när jag var åtta år gammal. Jag fick flytta till min farbror i Stockholm. Men även han dog.

Tolv år gammal fick jag tjäna mitt eget bröd som dräng. Det var tufft. Damen jag arbetade hos la märke till mina talanger och lät mig arbeta som skrivare åt gårdens förvaltare.

Under lediga stunder lärde jag mig att smida, fila, svarva, tillverka klockor och annat man kunde behöva. När jag byggde upp en egen verkstad hörde jag folket kalla mig ”Trollkarlen från Gotland”. Tänk, de trodde att det jag gjorde var trolleri.

För att lära mig mer bytte jag mina kunskaper i urmakeri mot latinlektioner. Ibland var det fem km att gå till läraren, men jag gick dit. Varje kväll.
Min latinlärare uppmuntrade mig att söka mig till universitetet i Uppsala. Dit kom jag 1687.

Jag fick ett uppdrag, att laga det astronomiska uret i Uppsala domkyrka. Uret var flera hundra år gammalt och hade visst aldrig fungerat riktigt bra. Det tog mig två år att laga, då jag kombinerade arbetet med universitetsstudier.

Jag hade byggt om uret och även lagt till fler funktioner än vad som funnits från början. Uret visade både dagens timmar, årets dagar, årliga högtider och solens och månens gång.

Många imponerades av mitt arbete med uret i domkyrkan och jag fick fler uppdrag.

Tyvärr förstördes uret i branden 1702. Om jag hade vetat i förväg att det skulle förstöras hade jag inte lagt ner så mycket möda, men ändå fått ett gott rykte. För det som var besvärligast för mig var det ingen som la märke till.

Av bergskollegiet, den högsta myndigheten för gruvorna, fick jag uppdraget att konstruera en maskin som kunde hämta upp malm ur gruvor. De maskiner som fanns fungerade inte så bra.

Min maskin kallade jag för Machina Nova, den nya maskinen.  Jag byggde en modell av maskinen och visade den för konung Karl XI.

Konungen tyckte mycket om modellen och studerade den i tre timmar. Därefter gav han mig en anställning vid Bergskollegium med god lön.

Vid Kopparbergets gruva i Falun byggde jag upp min Machina Nova. Den visade sig vara mycket effektivt och tog upp nästan dubbelt så mycket malm på samma tid som den gamla maskinen och använder inte heller så mycket vatten. Jag kan avslöja att ritningen av Machina Nova är felaktig. Jag vill ju inte att någon ska ta min idé.

1694 gav jag mig ut på konungens uppdrag för att, i sällskap med Samuel Buschenfelt, studera Europas maskiner och anläggningar.

Vår resa började i Tyskland och fortsatte vidare till England, Holland och Frankrike.

Vi studerade slussar, pråmar, dammar, sågverk, smedjor, kvarnar, spinnerier och väverier och mycket mer. Jag gjorde inga skisser eller ritningar.  Allt jag såg under resan fanns kvar i mitt huvud.Under vår resa fick jag en mängd nya idéer som jag sedan genomförde vid hemkomsten.

Vi träffade framstående män och studerade deras tekniska kunnande men jag konstruerade även egna uppfinningar.

Jag vann ryktbarhet hos både konungen av England och tsar Peter den store av Ryssland och fick erbjudande om att flytta till båda deras länder. Dock satte jag mitt hemland främst och valde att fullfölja de uppdrag den svenske konungen Karl XII gett mig.

1691 gifte jag mig med Maria Hoffman, född i Tyskland. Maria var då 20 år gammal och själv skulle jag fylla 30 år.

När jag reste utomlands 1694 fick min hustru Maria ta hand om familjen som då bestod av Christopher 2 år och Henrik 6 månader. Under min frånvaro föddes min dotter Elisabeth och endast några veckor efter hennes födelse dog Henrik. Planen var att vara på resa under tre år men jag återvände hem efter endast två år.

Nio månader efter min hemkomst föddes ännu en gosse, Henrik som döptes efter sin döde bror. maj 1701 drabbades vi återigen av ett hårt slag. Både Elisabeth och Henrik, dog med en veckas mellanrum.

Nästa hårda slag kom då vi förlorade Christopher, vår förstfödde, när han var 16 år gammal.

Min hustru födde nio barn, men fyra av dem dog innan de uppnådde vuxen ålder. Till min stora sorg dog min hustru Maria 1735, 64 år gammal.

Jag har funderat över en sak. I Sverige finns gott om malm och vi exporterar både koppar, järn och stål. Sedan köper vi tillbaka färdiga husgeråd, bruksföremål och redskap för dyra pengar. Varför tillverkar vi inte det här i Sverige?

För att visa att det är möjligt har jag byggt upp en mekanisk verkstad, i Stjernsund i Dalarna. Där tillverkar vi bland annat urverk, stekpannor, lås, bestick, gafflar, takplåt och verktyg till en rad olika hantverk.

Jag har konstruerat flera maskiner för produktion av föremål, de mest använda är valsverket och kugghjulsmaskinen.

Urmakeri har alltid varit ett av mina intressen. I varje ur behövs många kugghjul och varje kugghjul tar ungefär en vecka att tillverka för hand. I min kugghjulsmaskin kan man tillverka upp till 400 kugghjul i timmen.

Mekanik kan verka krångligt. Men genom att prova och känna på hur det fungerar är det både roligt och enkelt.Jag beskriver min teknikpedagogik som ett alfabet, ett mekaniskt alfabet. När du lär dig läsa lär du dig bokstäver, dessa kombineras till ord som sedan kombineras till meningar. Om du lär dig de mekaniska bokstäverna så kan du sedan kombinera dem till maskiner.

Jag och mina elever har tagit fram 79 bokstäver och byggt modeller av dem. Det finns givetvis fler. Men de kanske du kan hjälpa till att ta fram.

Vänj dig vid de mekaniska bokstäverna. För vana ger lust, och lusten övervinner allt.